En kort resumé

En intensiv vecka men jag är lycklig och det är viktigast!

Jag är så himla stolt över mig själv och alla beslut som jag har fattat själv de senaste veckorna utifrån vad jag önskar och vill. Det har varit pirrigt och skrämmande vissa ögonblick men jag mår väldigt bra!

Jag vet att jag kommer lyckas med vad jag än tar för mig och misslyckas jag så är det bara att försöka igen tills jag lyckas!

Jag har bestämt mig för att jag behöver inte oroa mig, allt löser sig till det bästa, vilket det faktiskt alltid gör!

Idag har jag haft ledd klass med Paul Dallaghan hos Yogamudra. Han håller en workshop där denna helg och det ska bli spännande att få bli undervisade av honom. Jag har faktiskt inga förväntningar men hoppas han undervisar ungefär som Kino Macgregor och Mark Darby. Om Paul är bra och jag känner en samhörighet så ska jag nog anmäla mig till hans teacher-training-kurs.

Min yogavän Maria har idag gett mig tips om vad jag ska tänka på när jag själv ska undervisa. Det är väldigt spännande projekt att undervisa i yoga!

Nä nu orkar jag inte skriva mer.....

Namaste!

Beslut

Det har tagits många viktiga beslut den senaste veckan så jag känner mig lite trött...

Nu får fortsätta att bearbeta av min "att-göra-lista".

Namaste!


Spännande möte


Igår hade jag och min yogavän B ett trevligt möte med en annan inbiten ashtangi-tjej. Det är härligt att få träffa likasinnade och utbyta erfarenheter och tankar kring träningen! När vi skildes åt kände jag en upprymd känsla och som jag verkligen har hittat rätt i livet!

Nu på morgen har jag hunnit göra Surya Namaskara A och B - och jag är väldigt glad och nöjd med det! Kroppen känns lätt.

Nu är det dags att göra sig i ordning för jobbet!

Namaste!

Modern bön

Jag ber att du avlägsnar rädslan jag känner för...
att du visar mig hur du vill att jag ska vara och ge mig mod och stykra att vara sådan.

Livet

"Ta inte livet så allvarligt...du kommer ändå inte levande ur det i alla fall..."

Förändring

"Ge mig sinnesro att acceptera det jag inte kan förändra, mod att förändra det jag kan och förstånd att inse skillnaden."

Yoga gör mig glad och lycklig!

Jag var trött och väldigt okoncentrerad när jag genomförde mitt yogapass hos Yogamudra igår. Glömde av vilken Surya Namaskara jag skulle göra (gjorde A istället för B osv). I de sittande ställningarna tappade jag också bort mig ett par gånger och fick ta det långsammare. Antar att det blir så när jag har alldeles för mycket att fundera på. Även om jag inte tänker på det direkt under tiden jag genomför mitt yogapass så har jag lagt ner mycket energi på alla grubblerier under dagen. Varför grubblar jag så mycket? Varför är gör jag inte bara?

Jag vill dela med mig av några ljuvliga ögonblick under yogapasset igår:

Fantastisk lärare: Bodil (tydlig, kommunikativ och inspirerande

Jag svettades ordentlig

Jag kommer riktigt djupt i Prasarita Padottanasana 

Med hjälp från Bodil fick jag nästan ner armarna till golvet i Prasarita Padottanasana C(Wow-känsla!)
I Marichyasana A hjälpte Bodil mig och jag kunde riktigt känna vad gott den här asana gör för att öppna höften. 

I Marichyasana D gick det lättare nu när jag förstår mer hur jag ska göra den men det är en bit kvar och jag måste ha assistans…men det känns inte helt omöjlig längre…en dag ska jag allt klara av den

Jag kommer djupt nu i Kurmasana och jag fick jättefina instruktioner av Bodil hur jag ska hålla denna asana. Bland annat att jag ska spänna mina lårmuskler mer och sträcka benen mer rakt fram än åt sidan. 

Instruktioner från Bodil hur jag ska lyfta mig upp med raka ben ut ur Supta kurmasana och därefter jump back. Jag tror jag förstod vad hon menade, det blir ibland lite snurrigt när jag är trött, inte har glasögon på mig och de pratar danska med mig. Men jag blev inspirerad till att försöka hemma själv. 

Jag klarade Garbha Pindasana själv, fast jag räknar inte andetagen

Vi gjorde fantastiskt bra back-bendsövningar och jag känner att jag verkligen behöver sträcka ut….muskeln, använda mina lås bättre och hålla in rumpan. Av någon konstig anledning så spänner jag rumpmusklerna…Även här fick jag bra instruktioner av Bodil.

När jag lyckas hålla både mula bandha och uddiyana bandha känner jag verkligen en stor skillnad! Wow!

 

Från att inte ha tyckt om Kurmasana, Supta Kurmasana och Garbha Pindasana ser jag fram emot dessa asanas under passet. Nu börjar också se framemot mina backbends. Ett gott tecken!

Så jag kände mig otroligt lycklig efter passet trots min trötthet och mest lycklig över att jag genomförde hela första serien!

Namaste!



Jag duger!

Det blev sent i säng igår med.

Trött idag.

Tankarna snurrar i huvudet som vanligt. Varför är jag så rädd för allt? Varför? Varför tror jag hela tiden det värsta om mig själv? 

Mindre bra är att jag inte kan släppa taget om att sluta fundera över vad andra tänker om mig (särskilt min pojkvän).

Mindre bra är att jag hela tiden tror att jag ska misslyckas och ger upp alldeles för snabbt. Mindre bra att jag ofta inte vågar bjuda på mig själv, säga min åsikt och ta konflikter.

Mindre bra att jag har så höga krav på mig själv och därför avstår därför från att göra saker och ting

Mindre bra att jag sätter likhetstecken mellan att lyckas och vara kreativ

Vad är det för bullshit tänkande? Jag har ju massa bra idéer! Jag kan lära mig att vara kreativ, jag kan också lyckas!

Mindre bra att jag alltid tycker att jag måste gå inom ramen, att inte våga bryta mot regler och förordning (Men hallå, det är ju som min pojkvän säger det är lättar att få förlåtelse än tillåtelse!!)

Fast samtidigt vill jag ge mig själv en massa cred.

För ett år sedan hade jag aldrig vågat skriva denna blogg

Jag är villig att hela tiden utvecklas

Jag tycker om mig själv

Jag är modig som utmanar mig själv

Jag är en underbar vän

Jag är fantastisk som jag är

Jag duger som jag är

Jag har härlig torr humor

Jag kan

Jag vill

Jag ska

Tack för yogan för där får jag vara helt mig själv. Tack för den lyckliga stunden jag känner inne i en yoga shala tillsammans med andra ashtangi-utövare. Tack för allt jag får uppleva. Tack för att jag är jag.


Hjälp mig våga ta steget!

Namaste!


Assistans

Igår övade jag och min yoga vän på att assistera varandra på de stående ställningarna. Det är inte så lätt som man kan tro men jag vill verkligen lära mig. Hm, kanske ska träna på min pojkvän eller vännina som inte alls är yoga utövare....Om jag hade tid skulle jag fråga om jag fick deltaga på några klasser på antingen Astanga Yoga Skole eller Yogamudra i Köpenhamn. 

Att försöka förklara och assistera någon annan gör att man tvingas fundera över sin egen yoga träning - helt enkelt ta ett steg tillbaka och få perspektiv på vad man gör. Att klä sin träning i ord tror jag är väldigt nyttigt för min egen utveckling. Jag tvingas att ta reda på och lära mig mer om det jag inte kan eller vet.

Ett bra sätt att lära sig mer är att deltaga på olika yoga workshops och retreats. Om två veckor ska jag på Paul Dallaghans workshop på Yogamudra i Köpenhamn. Åh det ska bli så spännande och ser verkligen fram emot det. Jag tycker det är kul att få träffa nya lärare och få deras perspektiv på Ashtanga yoga och filosofi på livet. Förhoppningsvis kan jag deltaga veckan efter workshopen också! Hoppas, hoppas!

Mark Darby och Kino Macgregor har hittills varit de två som verkligen har givit mig många aha-upplevelser och utvecklat såväl min fysiska yogaträning som förståelse för yoga på en mer filosofisk nivån. Jag behöver lärare som både utmanar min yogaträning rent fysiskt, d.v.s. do your practice men som kryddar det hela med en teoretisk förståelse. Vi är alla olika. Vissa vill inte alls ha någon teori överhuvudtaget men för mig går bättre om jag även kan visualisera hur jag ska utföra vissa saker, vad jag ska tänka på etc.

Sen Kino gick igenom "jump backs" and "jump throughs" (vilka muskelgrupper som används, vad man ska tänka på och hur man ska andas) har dessa utvecklats enormt för mig. Innan var dessa ett mysterium för mig. Go Kino Go!

Alla yoga lärare måste hitta sin undervisningsmetod och alla yogisar/yoginisar får hitta sin lärare med den undervisningmetoden som passar bäst. Förtroende för sin lärare är a och o.

Namaste!

Framsteg

I söndags tränade jag på Yogamudra i Köpenhamn.

För första gången fick jag en "aha-upplevelse" och riktig förståelse för Marichyasana D. För mig har den alltid varit helt omöjlig att göra själv och när jag får assistans så drar och sliter lärarna i mig för att lyckas böja runt armen om benet.

Peter förklarade lugnt och sansat att jag måste vrida kroppen än mer än vad jag gör så att naveln "pekar åt sidan".  När jag gjorde denna vridning (så gott det nu gick) själv samt att Peter hjälpt mig lite att dra armen runt benen lyckades vi enkelt, smärtfritt och snabbt! Det var en helt fantastiskt känsla. En känsla att det är inte stört omöjligt för mig och att jag faktiskt en vacker dag kommer att klara den själv. Med adning, mina lås och rätt teknik så lyckas jag! Efter att få ha upplevt det här vill jag inte ha mer hårdhänt assistans från andra lärare.

För två veckor sedan lyckades jag för första gången göra Garbha Pindasana helt själv utan någon assistans. Ännu måste jag använda fler andetag och rulla fler gånger än nio för att ta mig runt men jag gör det helt själv utan assistans. Underbar känsla att äntligen, äntligen förstår jag hur jag ska göra. Jag måste vara superkoncentrerad när jag utför Garbha Pindasana för att inte tappa andningen!

Likaså går mina "jump backs" och "jump throughs" allt bättre! Jag blir inte lika trött längre utan kämpar med dem vid varje vinyasa! Do your practice and all is coming som Guruji säger och det stämmer ju. Fast mer teori än 1 % tycker jag dock ändå att det krävs så att man får bättre förståelse för vilka muskler man använder samt andingens och låsens betydelse i träningen.
 
Visst är det fantastiskt när man helt plötsligt känner att det lossnar efter all yogaträning.

Nu måste jag sova. Imorgon bär det av till Yogamudra igen (ååååh vad jag längtar!).

Namaste!

Ashtangayoga Lund

Ashtanga yoga i Lund!

http://www.ashtangayogalund.se

Namaste!


Those that only...

Those that only take
a nibble here and
a nibble there
will never attain anything...
Those who really
want to be yogis
must give up,
once for all,
this nibbling at things.
Take up one idea.
Make that one idea your life
- think of it, dream of it,
live on that idea.

Swami Vivekananda

RSS 2.0